ÄNTLIGEN!

Idag hände det.. Det som varit så efterlängtat. Jag sågade min första timmerstock. Alldeles själv. Eller lite guidning fick jag allt av min kära svärmor. Men ändå! 

Det var inte alls lika lätt som det såg ut, som när han gjorde det. Men han har övat, tränat och sågat flera gånger för att ställa in sågen och fräsen. Inkalibrering tar tid! Men ooh så fint det blir! (bild kommer, har tyvärr ingen bild på det på jobbdatorn..)

Nu sitter jag på nattjobbet, skriver lite på rasten. Därav bilderna.
Det vi har sågat och hyvlat nu är det som ska bli stockbordet till Solosågen. Man kan köpa ett färdigt i aluminium från Logosol. Eller så kan man göra som vi, timra det. "Varför inte öva på ett mindre betydelsefullt projekt innan man ger sig på husgrunden som ska stå i 150 år? " Så tänkte vi iallafall.

Svärfar har under hösten agerat konstruktör och svetsat jiggar för knutarna som vi ska såga. "Men vänta, sa han såga?" tänker du nu. Nej, vi ska såga inte hugga för hand. Det finns fler orsaker till det.

Låt mig förklara.
Vilken typ av knut man använde sig av styrdes mycket av vart i landet man byggde. "Dala-knutarna" är vanliga från mellansverige och uppåt, medan i de områden av Bergslagen vi bor i var det vanligt med sk. "laxknutar" med knutbrädor på. Ibland hade man visserligen bara skyddat de vanliga utstickande knutarna med knutbrädor, allt för att de inte skulle rötskadas och sprängas loss av frosten.

Så här ser knutar ut traditionellt, sk. "dubbelhaksknut" eller "dala-knut".      



Vi har valt att inte ha några utstickande knutar. Dels för att det ser ut så här i bygden, dels för att vi vill skydda dem mot väder o vind, dels för att det blir mindre risk att se ut som en "sportstuga". Men framför allt så är det en praktisk fråga. Våra laxknutar kan vi såga med motorsåg med hjälp av jiggar, mallar som man trär på stocken och sågar efter den. På så sätt blir precisionen utmärkt och det är inga problem att få alla knutar absolut täta, utan att ta för lång tid.

Så här ser halvfärdiga "laxknutar" ut.

Nu är bilden ovan lite missvisande. Vår knut kommer inte ha några utstickande bitar,   
utan kommer vara såhär:

Jag hoppas ni förstod. Förlåt mig för att jag använder bilder som inte har samma storlek.
Vi kommer göra alla längdskarvar och skarvar yttervägg-mellanvägg med hjälp av jiggar också. Tyvärr har jag inga bilder på det just nu. Men det kommer.

Vi har valt att såga och hyvla formen på våra stockar med hjälp av Solosågen M7 med elkedjesåg och elhyvel. Den ytan den får av det är så likt de gamla laduväggarna man kan komma utan att det ser tillgjort ut. Om det är att fuska tar vi inte upp här. Jag kan bara säga så här, jag var först skeptisk mot "moderna" ytan som blir med Solosågen (jag ansåg att handbilat är det enda rätta!) men jag är helnöjd!
Vi ska tilläggsisolera insidan stomme med insprutad cellulosafiber, så invändigt blir det inte synligt mer än på väl valda mellanväggar. Där finns det möjlighet för handbilning, men för ett helt tvåvåningshus byggt på "fritiden" så skulle det helt enkelt aldrig bli klart.

Det var lite för idag. Ville bara berätta dagens STORA nyhet! Är det nåt du undrar över, så skriv!
Hoppas vi hörs snart igen. För det finns maassor som väntar på att publiceras.. måste bara göra't.
Så håll ut!

"Logosol's Solosågen M7 med Timmerhuspaket- Om timmermannen själv får välja"

Innan bygget kan börja… (skrivet i aug -10)

Huset vi bor i nu ligger mitt på en drygt 4400 m² stor tomt med en björkskog mot norr, gården åt öst och hagmark åt syd och väst. På tomten finns det en liten bod – före detta dass – en jordkällare och tills för en vecka sen så fanns det ett ganska stort uthus.

Det nya huset ska ligga på samma plats som uthuset gör idag, och för att skapa en vacker gårdsplan till det ska vi även bygga ett nytt uthus med stort garage o verkstad i vinkel mot nya huset.

Men låt oss backa lite i tiden, vi går till hösten 2009.
Innan bygget kan börja måste platsen bli tom. Före oss har det bott flera saksamlare på gården, varav en skrothandlare som förvarade en hel del saker bakom och i uthuset. Det var många år sedan så allt var överväxt med buskar och träd. Bland dem så fanns det två riktigt stora aspar som förhoppningsvis kan bli fin bastupanel till blivande relaxen nere vid bäcken.

Vi fick börja med att röja skrot,

och fälla träd..

Mycket av det var ju just det – skrot. Men vi hittade en vedspis begravd under några tunnor kopparskrot som vi hoppas ska gå att rädda från sönderrostning, och så hittade vi ett stort rostfritt kar som kan bli en näckrosdamm så småningom. Så lite skattjakt hade vi allt!

I uthuset har vi hittat en del gamla möbler och fönster som vi sparat. Ganska mycket material från själva huset har vi också lagt undan för framtida projekt, t.ex. är dessa bingar för spannmål kvar från 1952!

Dem har vi tänkt ska kunna användas till en fin bordsskiva till ett gediget bord i nya huset.

Det var mycket mer saker och tog längre tid än vi trodde (som det brukar vara på stora projekt) att tömma i och runt uthuset. Men sen var det äntligen dags att riva!

Så här såg ladan ut

Så här fin var ladan innan vi började riva..

När vi fick bort panelen märkte vi att delar av huset hängde på den.

Så huset "satte sig" en decimeter.

Äntligen är ladan tom och utan väggar, färdig för att putta ikull.

Lite välförtjänt vila efter ett gott dagsverke

När huset låg på marken tog vi bort plåten

Här kan man leka plockepinn – mycket torr o fin ved blev det iaf

Skönt att man har traktorer när så mycket material ska fraktas bort

För även med 2 traktorer så blev det många lass!

Så här fint blev det när allt var klart :)

här är vi nu

Byggprocessen startade på sätt o vis redan för två år sedan. Första riktiga husritningen, hur seriös vågar man vara.
Jag (linnea) har alltid ritat hus "så här vill ja bo", tagit ut svängarna med häftiga vinklar o maffiga uteplatser, gärna struntat i o rita med alla tråkiga "måsteutrymmen", som tvättstuga, grovingång, trappa, kontor.
Men den här gången skulle det göras på riktigt. Det var inte så mycke prat om vilket typ av hus vi skulle ha, vi kände genast att vi ville bygga ett hus i äldre stil, som en parstuga, faluröd med spröjsade fönster, ett sådant hus skulle passa väl in i byn, där vi ville bo kvar.

Så det blev en snabb skiss i januari 2008, och en till nästa dag, och en till några månader senare. huset växte för varje ritning tills vi kom på vad det skulle kosta, då blev det genast mindre igen. Så fortsatte vi att utveckla våra ideer tills vi tillslut hade en ritning som vi kände oss tilfreds med. Det här är den slutgiltiga ritningen sa vi till varandra. Så vi la den åt sidan för att få lite distans.

Tiden gick och vi samlade insperation, material, och mod. Framförallt mod, det är stort att bygga sitt eget hus från grunden, lita på att man vet hur man vill ha det, vi ska ja trots allt bo i huset under många år framöver.

Så en dag fick vi se en annons om en timmerstomme som "bara" var att komma och hämta. Vi ringde genast och sa att vi var intresserade, fick lite bilder och adress. Hm det blir nog svårare än vi tänkte oss, och timmret var i dåligt skick. Vi la ner den tråden, men iden om ett riktigt timmerhus låg kvar.
Vi pratade, tänkte, ritade om huset, igen, så det skulle passa att bygga i timmer istället för lösvirke som vi från början tängt oss. Rita, tänka, tänka, rita.

Och nu är vi där! Bygglovet är inlämnat, den skruttiga ladan som står ivägen för bygget är på väg ner, och timmersågen är inköpt, det blir egensågat från skog till hus.
Nu är det bara resten kvar ;)