Varför timmerhus?

Idén om att vi skulle bygga ett timmerhus fick vi efter en annons i tidningen Gård & Torp. Vi hade redan bestämt att vi behövde ett större hus än det vi bor i och att vi ville bo kvar på samma tomt som nu.
Det "perfekta läget" har vi - det är bara det perfekta huset som saknas.

Vi hade därför redan ritat flera alternativ till hus som skulle passa in på tomten, med den befintliga stugan kvar. Men så en dag fick vi se ett timmerhus till salu. Eller rättare sagt - "Kommer du och hämtar det så får du det!" Det var ett övergivet hus som stod nära en väg i Delsbo, som länsstyrelsen beordrat om rivning. Det var stort med många fönster och innerdörrar så vi tänkte att det där blir nog bra. Idén var väldigt lockande så vi ringde på en gång. Jo visst fanns huset kvar och vi fick lite bilder.

Tyvärr var det i ganska dåligt skick och hade många genomgående mellanväggar och en del lagningar,
så vi började fundera på hur mycket jobb det skulle innebära. "Kan ni inte bygga ett nytt istället?" var det någon som sa. Jo men visst, det var ju en bra idé! Då får man det gedigna timmerhuset som vi var ute efter men framför allt så får man väggarna precis där man vill ha dem. Det verkade dessutom som ett väldigt intressant hantverk som vi, inklusive mina föräldrar, kom fram till att vi ville lära oss.

Pappa har egen skog, så det blir lite träd nu o då som måste tas bort, som han annars har tagit till byasågen med varierat resultat. Nu hade han fått nys om ett sågverk från Logosol och funderade på att investera i ett sånt, för att ta hand om träden själv. När vi då sa att vi och systrarna var intresserad var det inget snack om saken längre - ett eget sågverk ska det bli!

Så var det alltså bestämt - ett timmerhus ska det bli, som vi gör själva från början till slut!
Skog har vi, kurs gick vi, verktyg och redskap har vi köpt eller tillverkat. Dessutom köpte vi en massa litteratur i ämnet. Jag (Linnea) ritade om lösvirkeshuset så det skulle passa att bygga i timmer, och nu har vi gjort grunden och timrat nästan fyra hela stockvarv.

Å vad jag är glad att vi valde ett timmerhus!

Byggande av såghus

Byggnaden

För att kunna få ett bra resultat som inte ändrar sig med årstiderna, så bygde vi ett "såghus".

Vi funderade många timmar på var man bäst placerar sågbacken för att logistiken runt sågningen skulle bli så bra som möjligt. Vi skrota både första och andra alternativet, vilket nog var lika bra, för det tredje var bäst.
Där fanns ett fristående hönshus som inte användes längre, en äng och skogsväg i anslutning så att man lätt kommer till med traktor o skogskärra från alla håll. Det fanns dessutom plats att ställa en traktorkärra intill för allt färdigsågat, samt ett upplag för bakveden som man lätt kan ta med griplastaren och köra iväg till flisning.

Plattan isolerad med 2x45mm markisolering

Solosågen kommer stå på den här plattan, på träklossar som bultas fast i betongen. På så sätt kan det aldrig flytta på sig av misstag, men man har ändå kvar alla justeringsmöjligheter. 

Såghuset har ett isolerat betonggolv som vi slipade själva med "millimeter precision",

ett pulpettak med takstolar av egna 8" plank, undertak i typ kartong (återkommer till den senare), samt profilerad aluminium plåt som blev över vid lagning av snö rasskydd på uthuset. För att hålla taket uppe fick vi såga till en balk (läs stock) på 9 x 0.4m som hålls uppe av en stolpe på Ø50cm i varsin ände av balken. Allt detta sågades innan sågverket var färdigmonterat. Rälsen fick användas utan alla ben o.s.v.

Balken sågas med hjälp av sågverket, fast det ligger på reglar.
Det tog en hel dag att göra stocken från skog till att sitta på plats.

Tyvärr blev vi hemskt besvikna på denna "fuktsäkra" byggkartong. Det är ett underlagstak från Petersons Emballage AS i Norge, via Paroc. Vi följde alla rekommendationer och monteringsanvisningar, men efter några dagar utan skydd av plåt, så gick flera av skivorna av vid takstolarna och alla svällde och blev buktiga, vilket nu efter våren fortfarande inte "gått tillbaka". Vi valde det för att vi trodde det var billigare / enklare att sätta upp samt att försäljaren rekommenderade det.

Egentillverkade väderskydd som skruvas på de färdiga stockarna vid längre uppehåll i timrandet

Kartongen kändes precis som gammal wellpapp, spröd och allt annat än genomtrampssäker, som produkten utlovat. Vilket vi tyvärr också bevisade att den inte var. Jag hade tur med att bärläkten satt tillräckligt tätt så att det tog stopp vid midjan, men vad hade hänt om jag var ensam där och jag varit lite smalare?

Nä, resultatet hade blivit många gånger bättre och hållbarare (endast 15° taklutning) och inte tagit så mycket längre tid om vi istället hade valt 19 mm råspont. Det går trots allt rätt fort att spika - antingen man spikar för hand på varannan takstol eller kör med spikpistol i varje. Visst det blir mer arbete med papp o sen läkt, men det är det värt!

Ranit undertak - rena skiten!

"Konstigt nog" så finns inte denna skiva med i Paroc's sortiment längre, och tittar man på Petersen's hemsida, så ser bilden på produkten ut såhär, vilken verkligen inger förtroende! Eller är det bara jag som tycker de gjort ett strålande PS-jobb? Eller står alla snickare och spikar "i luften"?

Utrustningen
Måttet på vårat hus har vi fått utifrån hur långa stockar som vi kan såga i sågverket. Vi köpte Solosågen M7 med 'Timmerhuspaket 7,5m' från Logosol för att kunna göra huset så stort som möjligt, vilket blev 7,5 x 14m utvändigt.

Logosol Solosågen M7 med timmerhuspaket

Elkedjesåg

Timmerfräs

Vi valde att ta de starkaste alternativen med devisen - "det finns en anledning till att de gjort en variant som är starkare!" Därför blev det alternativen elkedjesåg och timmerfräs, bägge med varsin motor på 4 kW.
Dessa drivs fram på rälsen av elmatarverket 'E37 Friktion'. Det finns även ett handvevat matarverk, men kan man välja elmatarverket så bör man göra det. Det är så mycket smidigare med automatik.

Friktionsmatarverk E37

Såghuset gjordes därför 9 x 4m för att lätt kunna få plats runt sågverket, utan att behöva stå i regnet. Tack vare hönshus väggen tillsammans med en förlängd vägg så har man bra vindskydd i ryggen, och ett bra ställe att hänga alla redskap, jiggar, mallar och hjälpmedel som behövs. Här ser ni lite vad vi har gjort för hjälpmedel för att få en så smidig sågning som möjligt.

Väggen som den ser ut idag med verktyg o tillbehör. Väggbeklädnad är brädor av frånskär

1. postningsmallar, en till varsin ände

2A. stockhållare med excenter arm

2B. stockhållare med spännarm

3. Stockvändare, (finns bra illustrerat på youtube hur man använder den)

4. kofot 108 från Hultafors

5. fällkil i slagtålig plast

1.      Postningsmall - en omvandlingstabell som används för att räkna ut hur många "klick" man behöver 

         ändra stockhyllorna för att sågsnittet skall hamna på rätt ställe, beroende på vad man vill såga ut.

2A.   Stockhållare med excenterarm - används medan stocken är rund och när man har väldigt höga brädor

2B.   Stockhållare med spännarm - används när man sågat fram brädor. Något enklare variant.

3.     Stockvändare - används som två gripklor som hjälper en att smidigt snurra runt stocken utan att 

        förstöra ryggen. Har man möjlighet att sätta en räls med telfer i taket ovanför sågverket så är det
        absolut en smidig och säker lösning för att vända stockarna med hjälp av winsch och stockvändaren.
        Är man dessutom själv när man gör det så är det mindre risk för fingrar att komma i kläm!

4.     Bräckjärn 108 från Hultafors - används tillsammans med fällkilar som en klyvkniv för att undvika att
        tyngden av brädan ska "nypa åt" runt sågsvärdet och kedjan, vilket kan leda till stora skador på såväl
        personer, utrustning och virket man sågar. Just denna kofot är smidig då den är väldigt tunn i spetsen. 

5.     Fällkil i slagtålig plast - används som klyvknivar för att undvika att det "nyper" runt sågkedjan.
        Skaffa flera stycken, gärna 2st av respektive storlekar. Det går åt när man ska såga grova plank.

Sågskydd för rälsen, när man t.ex. kapar bakved och
upphängning för stockhållarna när de inte används

"Postningguide" som vi gjort själv. Krympslangen på pinnen är lika bred som sågkedjan.
När man flyttar på dem så ser man direkt hur sågningen kommer att bli, med mindre risk för att mäta fel 

Ställ för barkspaden

"Hål-i-väggen" för motorsågen som vi kapar frånskär med

"Hål-i-väggen" för borr o hylsa

För att ta hand om allt spån som blir när man sågar och fräser, så är det nästan ett måste med en bra spånsug om man inte vill vada genom en halvmeter med spån. För det är otroligt vad snabbt det bygger på och blir stora mängder. Ska man hantera det "manuellt" så kräver det mängder av fullskyfflade skottkärror. Och visst finns det väl roligare saker att börja eller avsluta dagen med?
Därför använder vi Logosol's spånfläkt med frammatning av fastinstallerade rör i galvad plåt vilket ger en effekt på 3 kW. 100mm Flexslang används "från vägguttaget" fram till sågaggregatet, så att det fångar upp det mesta utav spånen.

Spånfläkt 3kW

Systemet funkar jätte bra och gör en stor spån o flishög, vilket brukar vara populärt att sälja till hästägare.
Så småningom ska all el dras till en fast central vid "kommandobryggan" på sågen, så att man inte behöver springa fram o tillbaka för o stänga av o på den, men det blir så fort elektrikern kommit. Logosol har även egna spånstosar som passar Solosågen o fräsen, men vi tyckte inte de var tillräckligt bra, så vi tillverkade egna som var "tätare" och smidigare. Efter några småjusteringar så fungerar det riktigt bra!

Om du undrar nåt om erfarenheter vi fått, eller kanske själv har tips eller synpunkter så får du gärna kontakta mig här på bloggen så svarar jag så fort jag kan. Vill du läsa mer om eller beställa några av de produkter jag visat, så gå in på Logosol's hemsida. Där det finns allt man behöver veta, ja förutom då vad man säger om ett fårs luktsinne ; )

Stockbordet är klart!

Nu var det ett bra tag sen jag skrev sist, o det är inte för att inget har hänt, bara det att mycket annat har kommit emellan..

Stockbordet som vi gjort till sågverket är nu klart och invigt - och funkar kanon!
Tanken med stockbordet var ju dels att ha ett bra upplag till sågverket för alla stockar, men framför allt för att öva på de tekniker som senare ska användas på vårat timmerhus. Så här såg 6 x 8" stockarna ut när de var färdig frästa.

Stocken, som ligger ner, är fräst med Logosols Solosåg M7 med timmerfräs tillsats

Den kedjesågade ytan är riktigt fin - så nära handbilat man kan komma.
När timret börjar få ytsprickor blir det bara ännu vackrare!

Filmen visar hur enkelt o snabbt en knut sågas med samma precision varje gång,
bara man låter listerna på sågsvärdet följa gejdrarna på jiggen.

           
Mellan stockarna har vi drevat med husmossa,

Drevning med fuktig mossa

        dymlat med dymlingar som vi hyvlat "runda" till ø35mm 

Dymling genom stocken

vi har gjort knutar med "mossamusa" (en kil som man hugger ut med yxa i 

undre stocken som man fyller med mossa för att göra knuten helt vindtät)  

och mellanväggs skarvar,

Kilformat uttag för mellanvägg

fräst en droppkant på undersidan av nedersta stockarna

samt satt dit hörnjärn på syllstockarna för att verkligen låsa konstruktionen i hörnen.

Så här ser alltså ett färdigt hörn ut.

Invändigt hörn, med centrumlinje. Lägg märke till passformen!

Laxknut, utvändigt hörn, tätat med fuktig mossa.

Många verktyg och "specialare" behövs!

En "specialare" till vänster - ett "stämjärn" för att hugga bort
det som inte sågas bort i mellanväggs- och längd skarvarna.

Jiggar (mallar) för att kunna såga alla knutar och urtag exakt likadana.
En är köpt dyrt, de andra två är egentillverkade med många timmars tänk bakom.

Mall med alla skarvar, knutar och urtag.

Det blev stadigt, snyggt och hållbart. För att det inte ska rubba sig om man skulle komma emot det med traktorn, så ska det bultas fast i betongplattan, och för att klara väder o vind så har det fått sig en omgång med "roslags mahogny" och linolja. Det blev riktigt snyggt!

Sågbord med såghuset (tidigare hönshuset)

Glada nyheter!

Förra veckan kom vi äntligen igång med att såga och fräsa stockar som skulle bli stockbord till Solosågen.

Jag fick prova på att göra en hel stock själv. Det var inte det lättaste kan jag säga!

Det var mycket man måste lära sig - allt från hur snabbt man ska mata på kedjesågen utan att det "hoppar" men  inte heller för sakta så att kedjan bränns. Samma visa gäller när man skulle fräsa, men där får man också tänka på hur djupt man kan ställa hyveln för att den ska orka med, men slippa köra fräsen för många gånger innan man är nere på rätt djup.

På det så är det "vanligt" underhåll och problem man stöter på. Vätskan som ska kyla sågkedjan fryser. Spånen "kleggar" igen.som  

ÄNTLIGEN!

Idag hände det.. Det som varit så efterlängtat. Jag sågade min första timmerstock. Alldeles själv. Eller lite guidning fick jag allt av min kära svärmor. Men ändå! 

Det var inte alls lika lätt som det såg ut, som när han gjorde det. Men han har övat, tränat och sågat flera gånger för att ställa in sågen och fräsen. Inkalibrering tar tid! Men ooh så fint det blir! (bild kommer, har tyvärr ingen bild på det på jobbdatorn..)

Nu sitter jag på nattjobbet, skriver lite på rasten. Därav bilderna.
Det vi har sågat och hyvlat nu är det som ska bli stockbordet till Solosågen. Man kan köpa ett färdigt i aluminium från Logosol. Eller så kan man göra som vi, timra det. "Varför inte öva på ett mindre betydelsefullt projekt innan man ger sig på husgrunden som ska stå i 150 år? " Så tänkte vi iallafall.

Svärfar har under hösten agerat konstruktör och svetsat jiggar för knutarna som vi ska såga. "Men vänta, sa han såga?" tänker du nu. Nej, vi ska såga inte hugga för hand. Det finns fler orsaker till det.

Låt mig förklara.
Vilken typ av knut man använde sig av styrdes mycket av vart i landet man byggde. "Dala-knutarna" är vanliga från mellansverige och uppåt, medan i de områden av Bergslagen vi bor i var det vanligt med sk. "laxknutar" med knutbrädor på. Ibland hade man visserligen bara skyddat de vanliga utstickande knutarna med knutbrädor, allt för att de inte skulle rötskadas och sprängas loss av frosten.

Så här ser knutar ut traditionellt, sk. "dubbelhaksknut" eller "dala-knut".      



Vi har valt att inte ha några utstickande knutar. Dels för att det ser ut så här i bygden, dels för att vi vill skydda dem mot väder o vind, dels för att det blir mindre risk att se ut som en "sportstuga". Men framför allt så är det en praktisk fråga. Våra laxknutar kan vi såga med motorsåg med hjälp av jiggar, mallar som man trär på stocken och sågar efter den. På så sätt blir precisionen utmärkt och det är inga problem att få alla knutar absolut täta, utan att ta för lång tid.

Så här ser halvfärdiga "laxknutar" ut.

Nu är bilden ovan lite missvisande. Vår knut kommer inte ha några utstickande bitar,   
utan kommer vara såhär:

Jag hoppas ni förstod. Förlåt mig för att jag använder bilder som inte har samma storlek.
Vi kommer göra alla längdskarvar och skarvar yttervägg-mellanvägg med hjälp av jiggar också. Tyvärr har jag inga bilder på det just nu. Men det kommer.

Vi har valt att såga och hyvla formen på våra stockar med hjälp av Solosågen M7 med elkedjesåg och elhyvel. Den ytan den får av det är så likt de gamla laduväggarna man kan komma utan att det ser tillgjort ut. Om det är att fuska tar vi inte upp här. Jag kan bara säga så här, jag var först skeptisk mot "moderna" ytan som blir med Solosågen (jag ansåg att handbilat är det enda rätta!) men jag är helnöjd!
Vi ska tilläggsisolera insidan stomme med insprutad cellulosafiber, så invändigt blir det inte synligt mer än på väl valda mellanväggar. Där finns det möjlighet för handbilning, men för ett helt tvåvåningshus byggt på "fritiden" så skulle det helt enkelt aldrig bli klart.

Det var lite för idag. Ville bara berätta dagens STORA nyhet! Är det nåt du undrar över, så skriv!
Hoppas vi hörs snart igen. För det finns maassor som väntar på att publiceras.. måste bara göra't.
Så håll ut!

"Logosol's Solosågen M7 med Timmerhuspaket- Om timmermannen själv får välja"